Mycket bra mtbspår. Kanske tyngsta laget uppför för singlespeed... Det svenska laget bestånde av Gunnar, Viktor, Olle och Boe anlände till Skottland på torsdag eftermiddag. Cyklarna var hela efter resan. Nån bromsskiva var aningens sne men det gick att fixa.
Jag, Victor, Gunnar och Olle boade in oss i vår lägenhet och Bo boade in sig hos jänkarna från
Söndag morgon var vi uppe på benen tidigt. Kl 9.30 var det samlad utfärd till den hemliga banan och kom man försent var man rökt. Vi fyllde våra camelbaks och flaskor med sportdryck funderade på hur mycket man skulle ha på sig. Det skottska vädret är svårt att klä sig för som cyklist.
Startskottet gick och alla sprang för kung och fosterland upp på en grusväg för att runda en skotte och sedan tillbaka till cyklarna. Jag pinnade på så mycket jag kunde för starten är A och O har jag lärt mig med några lopp i barken. När jag kom tillbaka fann jag min cykel intrasslat i ett ormbo bestående av 6 andra cyklar. Funny Guys svor jag och trassalde ut min hoj på typ 2 minuter. Hela försprånget var förlorat så det vara bara att bita ihop och köra med tjurn. Loppet var fem varv på en bana som startade med en stigning på grusväg. Sedan in i skogen och lite mer uppför och sedan utför på halsbrytande stigar genom fin skog med switch-backs och smådrops och några större drops. Rötter, stenar och löra. Klart kul. Som en fint spår i Hellas men mer utför. Efter några varv var det många som bröt och började mysa med öl etc. SSWC är som bekant mer event än race. Stämningen var hypertrevlig och alla hejade på på varandra. Som "back in the days" kan jag tänka mig.
Precis innan jag började mitt fjärde varv brakade ledarna förbi mig och började sitt sista varv. Sablar vad fort de körde! Då hade jag stretat förbi alla svenska kämpar och en hög andra mysiga SS-cyklister. På väg uppför den inledande långa grusvägsbacken möter jag Gunanr som leder sin cykel ned mot målområdet. Han bryter efter en vurpa som sedan kräver tre stygn i läppen. När jag kom kom in efter 4 varv var målområdet fullt av cyklister som hyllade segrarna men jag tröck mig igenom för att avsluta det som påbörjats. Det var glest med cyklister på sista varvet vilket gjorde det till en fin runda där man kunde bomba på i utförslöporna. Banan var superkul.
Jag är världens bäste svensk i Singlespeed!!! Körde me tjurn som vi säger i CK Tjurn. Det resten av svenskarna också. Olle, Viktor, Bo och Gunnar. Ortoligt kul sällskap att cykla med. Big Up!
Ni kan försöka slå mig på SM, men jag kommer fortfarande vara världens bästa svensk i ett år.
Häng med till Napa/Carlifornia nästa år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar